Kvalitet genom specialisering

knä

 

Knäskador

Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål, och är kroppens största och mest komplicerade led. Knäleden kallas för spiralled och är en variant av gångjärnsled. Den kan huvudsakligen sträckas och böjas.

Ledytorna i knät, som är klädda med ledbrosk, glider lätt mot varandra. Framåt avgränsas leden av knäskålsbenet som ligger i lårmuskelns sena och skyddar leden. Ledhuvudet och ledpannan passar dåligt ihop. För att stabilisera leden ligger därför två halvmånformade ledskivor av brosk instuckna mellan ledytorna. Dessa skivor kallas menisker. Deras funktion är att anpassa de kraftigt välvda ledytorna på lårbenet till de relativt plana ledytorna på underbenet. Vidare har meniskerna en stötdämpande funktion och de bidrar till ledens stabilitet och till smörjning av ledytorna med ledvätska.

Främre och bakre korsbandet ligger mitt i knät som ett ”kryss”. De båda förhindrar att underbenet skjuts framåt-bakåt i förhållande till lårbenet.

Leden förstärks ytterligare av flera ledband, som kallas korsband, och ligger mitt i knät som ett "kryss". De går inuti leden och är mycket strama, och förhindrar att underbenet skjuts framåt-bakåt i förhållande till lårbenet. De har även stor betydelse för stabiliteten av knäleden i sidled vid sträckning.

Menisk- och korsbandsskador

En skada på någon av knäts två menisker leder ofta till besvär med smärta när man går, springer eller vid vridningar. Om en bit av en trasig menisk lägger sig i vägen kan knäet låsa sig och det kan även vara omöjligt att räta ut eller böja knäet.

Korsbanden är en annan struktur som ofta skadas i kontaktsport som fotboll, handboll, innebandy men även skidåkning, där knät kan utsättas för ett vridvåld eller en översträckning av knäleden. Knäet svullnar ofta upp inom några timmar. Ofta skadas andra delar i knäet och om det händer bör man undersökas av en specialist på knäskador.

Behandling

Förstahandsval för menisk- och korsbandsskador är rehabilitering hos fysioterapeut/sjukgymnast med specifikt riktade övningar för ökad stabilisering. Om detta ej ger önskat resultat kan en operation vara nödvändig. Den oftast förkommande operationen vid motions- och idrottskador är artroskopi (titthål) där man med en kamera kan se in i en led och med små fina instrument åtgärda olika skador.

Operationerna sker oftast som dagoperation. Du kommer på morgonen och blir hemskriven några timmar efter operationen. Den läkare som skall operera dig träffar du på morgonen och sen skrivs du ut av samma läkare. Du får veta vad som var fel och har möjlighet att ställa frågor.

Patellasentendinos - "hopparknä"

“Hopparknä” är en form av överbelastningsskada i knäskålssenan vid knäskålsspetsen. Detta ska skiljas från en akut bristning i senan då det är helt olika behandling beroende på om det är ett hopparknä eller en akut bristning. Viktigt är att Du får korrekt diagnos innan behandling påbörjas!

Det man i olika studier (Willberg et al, Alfredson et al) sett att det ej är en inflammation i ordets rätta bemärkelse utan en nervsmärta. Ett kroniskt smärtsyndrom beroende på överbelastning, analogt med sk hälsenetendinos. I den kroniskt smärtande senan kan se en ökad kärlaktivitet vilken är associerad med smärtsamma nervreceptorer/substanser.

Hopparknä är en vanlig diagnos i ett flertal idrotter som involverar hopp, löpning eller tvära stopp och vändningar, vanlig i fotboll och volleyboll t ex. Hopparknä är en form av kroniskt smärtande sena. Det är inte farligt att ”vara igång” om man fått den diagnosen trots att det kan smärta. Om det är en bristning ska Du dock vila!

Diagnos och behandling

  • Läkarbedömning – ömhet vid knäskålsspetsen.
  • Vanlig röntgen brukar vara normal.
  • Ultraljud och färgdoppler – det bästa sättet att diagnosticera ett hopparknä vilket vi kan ombesörja vid läkarbesök på Ortho Center Stockholm

Förstahandsbehandling är rehabiliteringsträning med successiv stegring i intensitet. I början rekommenderas kortvarig vila från aktiviteter innan rehabiliteringen påbörjas. Rehabiliteringen är indelad i olika faser som är baserade på rörelseträning och styrketräning. Det är bra att få hjälp och stöd av en fysioterapeut/sjukgymnast som kan instruera Dig så att Du utför övningarna på rätt sätt.

Rehabiliteringsprogrammet ska utföras i minst 3 månader för full effekt. Uppföljning med ultraljud och färgDoppler kan ske efter ca 8 veckor för att se om just Du tillhör de 60% som blir bra av rehabträning. Om Du ej blir bra av denna rehabbehandling finns det andra alternativ såsom Ultraljudsvägledd artroskopi.

Artros

Artros är en kronisk sjukdom som beror på en obalans av uppbyggnad och nedbrytning av broskceller i leden där den nedbrytande processen går snabbare än den uppbyggande. Det är inte bara brosket som drabbas utan även ledband, ledhinna, ledkapsel, skelett och muskulatur.

Brosket i den friska leden är 4-6 mm tjockt och fungerar som både stötdämpare och glidyta för leden. Brosket fungerar som en ”svamp”, vid belastning utsöndras vatten över ledytan som vid avlastning sugs upp igen. Broskets glatta yta fördelar belastningen över leden och minskar friktionen med hjälp av ledvätskan när man rör sig. När leden drabbas av artros försvinner brosket gradvis och kan till slut försvinna helt. Kapseln skrumpnar, förtätning av ben och bennabbar/osteofyter kan bildas i kanterna av leden. Slutligen kan det bildas cystor i benet. Det här tillståndet leder bland annat till smärta, stelhet, rörelseinskränkning samt att lår- och sätesmuskulaturen kan försvagas. Tillståndet medför en sviktande funktion i leden och kallas därför ofta för ledsvikt.

Den grundläggande orsaken till artros är inte helt känd. Riskfaktorer som ses är övervikt, ärftlighet, tidigare ledskada, ledbelastande arbete, elitidrott, ålder, inaktivitet och muskelsvaghet.

Behandling

Artros går inte att bota, varför man försöker bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären. Många sjukgymnaster kan erbjuda ” artrosskola ”som hjälper till att hantera ledsjukdomen. Viktminskning vid övervikt är av betydelse då belastningen på leden minskar. Träning som ökar den muskulära stabiliteten kring leden ger ofta symtomlindring. För att minska belastningen på knät kan man använda gånghjälpmedel t ex krycka. Smärtstillande och/ eller inflammationsdämpande mediciner kan tas för att lindra värken. Om smärtan blir för uttalad, är det aktuellt att överväga en operation.

Rehabilitering hos fysioterapeut/sjukgymnast

Grundbehandlingen vid artros består idag av information, träning och viktreduktion. Denna behandling ska påbörjas i ett så tidigt skede som möjligt. Har du fått diagnosen artros ska du ta kontakt med fysioterpaeut/sjukgymnast. Kontakten kan ske utan remiss.

Träning är den bästa behandlingen vid lätt till måttlig artros och minskar smärtan, förbättrar ledfunktionen och ökar därmed individens livskvalité.

Läs gärna mer om artros på:

www.reumatikerforbundet.orglänk till annan webbplats
www.apoteket.selänk till annan webbplats
www.boaregistret.selänk till annan webbplats
www.rf.selänk till annan webbplats
www.farledare.selänk till annan webbplats
www.fyss.selänk till annan webbplats

Artrosskolan och träningsprogram


Artrosskola - Vill du få mer information om din artros, minska dina symptom, förbättra din fysiska funktion samt komma igång med strukturerad träning? Välkommen till vår artrosskola!

Träningsprogram - Har du inte fått ett inlogg till sjukgymnastik-appen? Be din sjukgymnast om ett inlog så att du alltid har din träning nära dig.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.